Bytt bloggportal!
Jag har bytt bloggportal! Så nu finns bloggen på http://truhoppochkarlek.blogspot.com/
Har märkt att blogg.se gjort om så mycket att min egengjorda design på bloggen blivit helt fucked up! Dessutom krånglar det när jag skriver inlägg också och jag har därför valt att byta. Som ni ser är också designen här bytt till en blogg.se design, och den är fortfarande konstig.
Pannkaka
Igår hämtade jag in Dottla helt lös från hagen vilket fungerade riktigt bra. Dock lite väl grässugen var hon kanske. Men det får vi träna på, fokus på matte = kel plus lite gräsätande = glad häst. sedan fixade jag iordning henne, satte på reflexer osv. Då kom mamma ner med hundarna och vi stack uit på en promenad. Eller ja, jag red utan träns och mamma gick med hundarna. Det gick också bra, men som sagt; hon fokuserade lite väl mycket på gräset. När vi kom in i skogen (vi gick Kristoffersson rundan så vi gick längs vägen iaf) Så lyssnade hon bättre och bättre. Stolt Bella. Dock hängde stoltheten inte i sig så länge då hästen drog ut på ängen vid Gunnar Kristoffersson. Vi, dvs jag, kämpade på oss framåt, medan Dottlamest försökte stanna och äta. När vi tagit oss till slutet av ängen så tvärvänder Dottla och sticker iväg i full galopp. Faaaan tänker jag men känner mig lugn i alla fall. Hon har ALDRIG försökt att kasta av mig så på den fronten var det lugnt. Men stopp, det gick inte. Det lyssnade hon inte alls på. Jag försökte sitta till riktigt och dra i stiglädret som fått agera halsring men ingenting fungerade. Tillslut gav jag liksom upp och trillade av, då tvärnitade hon. Oj, matte, ligger du där? Sorry. Hon nosade lite på mig jag satte mig upp och sträckte mig efter halsringen. Precis när jag fick tag i den så var det något läskigt i skogen och min vackra islänning brakade iväg igen. Något som bör nämnas är att det var mörkt ute och att det blåste. Inte den bästa ideen då alltså, Bella!?
Jaha tänkte jag och började vandra hemåt. Då står väl hästen hemma på gården redan? Men så var det inte. Ca 150 meter ifrån mig (på andra sidan om Gunnars hus) så stod hon lugnt och betade och väntade på mig. Jag gick fram och flyttade bakdelen lite och så hörde jag mamma ropa. Ropade tillbaka att jag mådde bra och att jag hittat Dottla.
Vi började vandra hemåt och pållen vandrade lydigt med oss. Hon stannade när jag stannade och började gå när jag gick. Härligt tänkte jag och kände mig gladare igen. (Jag var aldrig arg på henne, men man kan kännas sig lite dålig ibland.) Men så fort vi kom ner till ängen utanför oss var det bara en tanke i min hästs huvud; MAT! Kontakten försvann och hon ignorerade mig ganska saftigt. Efter att ha fått henne att följa med en bit, x antal gånger, och hon bara sprang tillbaka ut i ängen igen så tog jag tag i halsringen och ledde henne till stallet vilket gick super. Knashästen. Jag blir så arg och irriterad på mig själv. Hur gör jag för att bli intressantare för min häst? Hur gör jag för att hamna i hennes fokus? Vara i princip det bästa hon vet?
Aja, hon fick hoppa i täcket och springa ut i hagen sen. Skitdag men tillsammans med älsklingshästen!
Lika glad var jag för det men gladast var nog Dottla!
Linnea och Wojjedojje
10-åriga Linnea som galoppar på Wojjedojje alldeles själv.
agility
Stupid people
Jag var på hästloppis idag. Tjänade 44 kr. Yaaay. HAHAHA
Mer information om mig finns på:
http://trohoppochkarlek.n.nu
http://truhoppochkarlek.blogg.se
0738275617
[email protected]
Jag och Angie stannade kvar på anläggningen för att kika runt lite. Tyvärr blev jag högst besviken av en ridlektion som hölls. Hur ska unga tjejer lära sig att rida och hantera hästar på ett bra sätt när ridläraren säger att det är okej att använda spöet, att spöa hästen över ett hinder? Det var en häst som vägrade ganska mycket från början, på ett visst hinder. Ridläraren sa då; använd pinnen!
- Ja BRA så, han ska lära sig att inte bråka, lät det när ungen slog hästen 5 meter efter vägringen. Grattis? Hur uppfattar hästen människan då? Hur fel blir inte bestraffningen om hästen är rädd eller inte förstår, och om bestraffningen kommer senare? Dessutom var det så att förbommen låg för nära hindret så hästen fick som inget utrymme vid själva hindret.
Nej stackars häst! Jag mådde illa av att se detta, att det här är medelsvenskens hästhållning. Hur kan det vara detta vi ska föra vidare? Kontroll med våld? Minsta motstånd, täcken på rädsla eller ovilja ska bestraffas med ett slag och drag i tygeln? Hitta felet, hitta orsaken, fundera och lös det istället för att prova tillfälliga lösningar som är just tillfälliga. Tillit och glädje måste ju vara det som hästhållande ska ge? Och efter det, den där djävla kontrollen!
Wtf!
Loppis
Hästloppis på Frösö hästgård mellan 10.00 och 16.00! Alltså imorgon; söndag!
Jag och Angie kommer att stå tillsammans och sälja våra prylar ;)
Vi syns där!
Explosionsartad knashäst
Ibland har min häst sådana där dagar då ingenting fungerar riktigt som det ska, idag var en sådan dag. Jag skulle hämta henne i hagen och så fort jag fått tagit på henne grimman och gått några meter så tvärdrar hon iväg till de andra hästarna igen. Ja ja, tänker jag och trampar modfällt efter. Jag får än en gång tag i henne och hon gör precis likadant, vänder nosen mot de andra hästarna och drar tillbaka till dem. Oavsett hur hårt grimman trycker mot nosryggen så går hon emot trycket. Efter att hon dragit tre gånger på raken så bestämmer jag mig för att prova att sitta upp och rida till grinden, vilket självklart också misslyckas. Min häst var ju redan uppstressad och helt inne i sin jobbiga värld så att försöka styra med hjälp av grimma och sits var bara att glömma. Vi snurrade, sprang, snurrade lite mer, stressade upp oss lite till, snurrade några fler varv innan jag gav upp och gick emot mitt goda samvete. Jag drog grimskaftet en sväng runt halsen och en sväng runt nosen (det blir liksom en repgrimma där du som håller får mycket mera kraft) och drog med mig min lilla donna upptill grinden. Hon kämpade emot, jag kämpade emot. I hennes värld koasade allt och det enda som fungerar då är att skärma av henne från de andra hästarna, få henne att hitta fokus igen. Få henne att inse att ansvaret inte ligger hos henne precis hela tiden.
Så väl inne i stallet drog jag av både grimman och grimskaftet och Dottla fick stå helt lös, som vanligt. Då slappnade hon av, släppte in mig i hennes värld och lät mig ta över ansvaret.
Vi myste en liten stund innan jag tog ut henne på ridplanen tillsammans med en stor blå sop-påse. Jag släppte lös henne och började lugnt att klappa henne med påsen och efter några minuter kunde jag lägga den över öronen och ner över ögonen utan att hon rörde sig. Myshästen. Sedan jobbade vi lite med löslongeringen som gick riktigt bra och då avslutade vi. Då fick hon gå helt lös ner till hagen.
Från att ingenting fungerar alls, i princip, till att lyssna hur bra som helst. Det är en vändning det! Och idag var det precis så. Från kaos till trygghet och glädje.
En blid från i somras; när mitt kusinbarn Tindra red Dottla.
- Nej vad dåridskolehäst?
Bent Branderup
Inspiration!
Inte bra
Jag har gått och blivit dunderförkyld, vilket jag finner högst ouppskattat. Nej, att vara sjuk är bland det värsta jag vet. Det är hemskt. Att inte kunna göra något alls, att må dåligt och känna sig instängd i vilan. Nej sjukligheten är inget för mig. Men det jag egentligen tänkte skriva och berätta här är att det skett några småförändringar på hemsidan, du får gärna kika in där och skriva något trevligt. Det jag främst gjort är att lägga ut info om hästarna på gården. Hästarna i mitt liv kommer troligtvis få ta form imorgon eftersom jag inte klarar av att vara sjuk och bara vara. Jag måste få pilla med någonting i alla fall!
Jag har inte varit ner till älsklingspållarna idag, pga denna äckliga förkylning! Men imorgon kommer jag masa mig ner och snörvla lite försynt i Dottlas man. Bara mysa. Känna kärlek. Och såklart titta till Wojjedojje, Siapia och Trosan!
Puss och hej, leverpastej! ;)
Dottisen
Var supertrött efter skolan idag men tog mig samman och gick ner till stallet där jag pysslade om min lilla pålle. Insåg att hon börjar få nya muskler på halsen, så att jag har börjat rida lite mer har börjat visa sig nu. Dock mår hon nog ganska bra utav lite bantning, tjockisen min.
Jag tog ut henne på ridplan för att markarbeta lite men märkte då att det var något som inte var riktigt bra. Hon såg halt ut av och till på ridplan, men inte hela tiden eller ens "jämnt" halt, utan det var mer en känsla och en knappt synbar oregelbunden gång, så tillslut satt jag upp och försökte känna efter riktigt. Så fort hon var avslappnad kände jag att hon rörde sig en aningens konstigt, som om hon hade ont i höger bak. Jag satt genast av igen och provade låta henne gå lite på gräset, ingenting. Jag tog med henne förbi de andra hästarna och då stressade hon upp sig supermycket, visade ingen hälta alls, så jag provade att sitta upp igen. Jag kände ingen hälta då heller, lät henne gå upp till ridplanen igen, när hon kom in innanför ridplanens staket så slappnade hon av igen och hältan visade sig lite igen. Jag satt av och ledde in donnan i stallet där hon får stå och vila till imorgon bitti då Lasse eller Maggan släpper ut henne.
Det syntes ingenting när hon gick lite på gräset; men när vi gick på gräset blev hon uppspelt och något stressad eftersom vi var utanför ridplanen vilket kan leda till att hon inte visade något. När hon verkligen blivit uppstressad vid de andra hästarna visade hon ingenting på hårt underlag, inte heller när jag kom in på ridplanen de första fem metrarna utan det var endast när hon var avslappnad som hon visade något som kan ha tolkats som ojämn gång. Jag vet inte vad det var, ingen ren hälta var det i alla fall, utan det var mer känslan än en synlig hälta som gjorde att jag märkte av något.
Jag hoppas att det bara är någon liten vrickning eller så och att det är bra inom de närmsta dagarna. Lilla damen. Hon har aldrig varit halt förut, enbart haft lite ömma hovar efter verkning.
Annons
Min annons på Bukefalos. Hoppas någon nappar! ;)
'
Hej! Jag är en glad och utåtriktad hästtjej som kom till världen våren 1991. Jag tar studenten den 1/6 2011 i Östersund och kommer då flytta till Stockholm för att studera vidare. Jag söker därför ett stall/hästskötar jobb där jag får boende till mig och stallplats till mitt islandssto mot att jag arbetar. Jag har drivit ett eget stall och är därför riktigt hästvan och är inte rädd för att ta i. Jag har B-körkort och egen bil och har hållit på med både inridning av hästar och motionsridning i flera år vilket gör att jag platsar som stallpersonal i de flesta stall. Det jag alltså söker är boende och stallplats mot min arbetskraft. Dock kommer jag att plugga så jag ser helst att jag kan ta hand om arbetsuppgifter såsom in och utsläpp, morgon - eftermiddags och kvällsfodringar, mockning och harvning av ridplan (om sådan finns), då dagarna kommer gå åt till skola. Skulle tiden räcka till kan jag givetvis hjälpa till med ridning och motionering av hästar och foder/strö hämtning.Mer information om mig finns på:
http://trohoppochkarlek.n.nu
http://truhoppochkarlek.blogg.se
0738275617
[email protected]
Heeeest
Gosh! Lilla hästen har fått längre man; ni anar inte vad glad jag blev när jag märkte detta! Dock har vinterpälsen börjat komma också så hon blir sådär härligt svettig av ridpassen numera. Jag måste köpa ett bra regntäcke och ett mysigt ylletäcke och sen vill jag klippa min ponny. Men vi får väl se hur det blir med det, jag måste ju arbeta mig till pengarna först!
.
Dottla med stångbettet.
Stångbett med kedja.
Det som är bra med mitt stångbett är att det inte har några långa långa skänklar som gör att kan bli riktigt skarpt vid felanvändning. Mitt bett är skarpare än ett vanligt tre eller tvådelat bett men inte lika skarpt som det som jag vill ha, som visas på bild i förra inlägget. Men det vill jag ha för att det är snyggt rent estetiskt och inte pga dess verkan. Jag är som sagt livrädd för att göra illa min häst eftersom jag känner att jag inte har riktigt 100% koll på hur dessa bett bör användas. Men såklart ska det övas och övning ger färdighet!
Jag vill ha!
Jag vill ha pengar! Jag vill köpa dessa saker! o.O
Hästarna i Börön
Idag höll jag en NH-lektion för 10-åriga Linnea. Hon är numera skötare åt Wojje så det var såklart med honom hon tränade. Jag började lektionen med att visa lite löst arbete med Dottla, både lite ridning och markarbete. Sedan satte jag in Dottla i boxen och själva lektionen började. Linnea fick börja med att lära sig knyta på repgrimman på Wojje innan vi begav oss ut till ridplanen. Där jag gick jag igenom alla basic-övningarna genom att först visa själv och sedan låta Linnea prova. Jag kan ju säga att Linnea är otroligt duktig och snabblärd, så jag blir otroligt stolt när jag ser henne hantera Wojjepojken. Efter att ha gått igenom alla markövningarna så fick hon sitta upp och känna på lite ridning i repgrimma vilket också gick galant!
Jag är nog lite för på, lite för pratig som "lärare" än så länge, men det är för att jag så gärna vill få eleven, i det här fallet Linnea, att förstå, förstå vad jag menar och förstå hästen. Och så vill jag så gärna lära ut rätt sak, rätt beteende, rätt sorts snabbhet i eftergiften. Allt sådant på en gång. Så jag förstår om Linnea tycker att jag påpekar saker lite för mycket. Men hon har inte klagat ännu! :P
Efter lektionen tog vi en uteritt vilket gick riktigt bra idag, Dottla var faktiskt på bra humör då!
- Wow, det var ju ett tag sedan.
Inte nog med en lektion och en uteritt, nej idag fick hästarna jobba. Direkt efter uteritten tog jag fram Dottlas sadel, lät Linnea sitta upp och sedan satte jag upp ett litet hinder. Japp, Linnea fick prova på att hoppa lite med Dottla, dock fick hon inte ha några tyglar utan jag styrde från marken. Dvs, Dottla fick springa lös med Linnea på ryggen och med mig i mitten av ridplanen, viftande direktiv med ridspöt. Typ så. Och sist av allt bytte vi tillbaka hästar, jag satt upp och hoppade Dottla lite innan hon fick hoppa lite helt själv. Hon hade helt klart bäst teknik och grace på slutet men det var nog för att hon vågade släppa spänningen lite. Och Wojje fick också "hoppa" lite. Med det menar jag att Linnea travade mot två omkullvälta tunnor med en bom över och Wojje tog ett galoppsprång över och bröt av till trav direkt efter. Höjden på hindret vi talar om var alltså på ca 30 cm höjd eller så...
Wojje får ju inte hoppas men eftersom han får galopperas så gör det inget om man låter honom "hoppa" ett sådant lågt hinder ett fåtal gånger. Han hoppar egentligen inte ens utan han tar som sagt ett galoppsprång över.
Efter dagens bravader fick hästarna varsin svalkande dusch och en härlig stretchning, plus lite belöningsfoder och ett varsit svettäcke. Dessutom fick alla hästarna stå inne och hålla Tru sällskap fram till nyss.
Puss och hej, leverpastej!
Känsliga läsare varnas!
I tisdags upptäckte Linnea en stor tjock knöl på Trus hals, den var ca 10 cm - 15 cm i diameter och stod ut kanske 5 - 10 cm. En bjässe alltså! I torsdags hade inte svullnaden gått ner så Maggan ringde till ATG-kliniken inne i Östersund och fick tid på måndag.
Idag (alltså lördag) när jag kom till stallet hade bölden/svullnaden spruckit och det var varigt och härligt. Luktade äckel också. Ja, som ni ser nedan så var det väldigt mysigt!
Trus fina böld som den såg ut när jag kom ner till stallet.
Jag gick in och pratade med Maggan som genast ringde till jourhavande veterinär som fick komma ut. Tru' fick lugnande, rakades lite och sen så körde böldöppnandet igång.
Åsa som håller i och upp en trött Tru', lifes good with drugs!?
Slapp mule?
Saxaktigt veterinärverktyg inne i såret
Saxaktigt veterinärverktyg vid början av såret. Ja det var djupt!
Veterinären drar ut tjockt var ur såret med ett saxliknande verktyg och spolade sedan rent med koksalt, tror jag det var. De vita klumparna som ligger på golvet som jag filmat är alltså stora varklumpar som luktade äckel!
Mysigt!
Färdigt! Två hål och en tömd böld.
Skulle inte svullnaden gå ner och skulle det fortsätta vara och jäklas så kan det vara så att hon har en sticka eller så någonstans i kroppen, är det så illa kan det bli tvunget att åka in till ATG och försöka leta reda på orsaken. Har vi tur släpper svullnaden och såret läker ihop fint, som ett vanligt sår! Jag och Åsa har fått/ tagit på oss äran att spola rent såret/hålet dagligen. Yaaaaaaay. Vi ska få pilla och klämma på en varböld, wiiiehoooo!
Det var allt för idag! Puss och hej, leverpastej! ;)
Inspiration!
blogga?
Hej allihopa, jag hade tänkt blogga mer under veckan som gått än vad jag gjort. Dvs ingenting. Men jag har haft fullt upp med min tremänning Jenny som varit här, med hästar, vetrinärer och får. Och lite sommarläger. Så tiden har inte direkt funnits till, inte internet heller. Det krånglar och tjorvar, ibland fungerar det ibland inte. Och just det, Jenny fick med sig laddarsladden till min dator så jag kan inte slänga in några vackra bilder på hästarna heller! Tyvärr! Men Tru' mår bättre, hon fick smärtstillande och anti-inflammatoriskt medel av vetrinären idag, Dottla verkar lite bättre men har en fet stenhård muskelkorv på vänstra sidan av bakdelen som jag jobbar på att lösa upp. Imorgon kommer Angie och ska verka Dottla och Wojje, vi kanske får låna Easyboots av henne då! Sia har fått ha träns och sadel på sig, plus att jag arbetat lite PNH med henne. dvs; ledarskapsövningar. Härligt med lite uppdatering va?
Slänger in den här fina bilden som finns på Cornelis bärbara. Det är en sådan där bild som finns redan när man köper datorn, bara så att alla vet ;)
Puss och hej, leverpastej ;)
Vi lever
Hästarna lever, jag lever. Men mår vi bra? Nej, eller jag mår bra men mina hästar är inte så friska. Dottla har en rejäl spänning i bakpartiet som jag måste få ordning på innan jag kan arbeta med henne på riktigt igen, Tru har fortfarande ONT i hela kroppen! Dockk börjar hon få en finare struktur i kroppen och hon börjar gå bättre och bättre och hon kändes lite piggare igår än vad hon varit förut. Det är en klar förbättring som visar att våra promenader har hjälpt. Wojje måste få sig ett par dojjor snart. Inga metall skor inte, nej! Utan det ska vara plastsboots som man kan ta på när man ska rida eller promenera med honom, hans hovar mår nämligen inte bra alls just nu. Sia är den häst som faktiskt mår bra, hon behöver bara få lite hjärnarbete.
Så just nu är det promenader, stretching och massage som gäller för Tru och Dottla, och lite för wojjedojje också. Och promenader/handhäst för Siapia.
Jag kommer börja ta upp bloggandet nu igen och ska verkligen komma igång med skrivandet och projektarbetet just nu!
Puss och hej, leverpastej!
Ponnyhästarna
Mina två söta kusinbarn Embla och Tindra är här och får vara lite djurskötare. De sköter om kaninen, motionerar hundarna och fixar med hästarna. Men visst passar Dottla och Wojje bra som avdankade ponny-ridskolehästar? Jag ler själv ganska mycket av dessa bilder, stackars hästar som måste ställa upp på att införliva ponnyfantasierna!
Det är lite kul att jag vågar låta Embla som är 11 år och Tindra som är 9 år leda Tru' och Sia som är gårdens unghästar ;)
Puss och hej, leverpastej!