truhoppochkarlek

Efter den mysiga uteritten så bestämde jag och Elin oss för att ta ut de andra två småknäppisarna också. Sagt och gjort, Elin tog ut Sia och jag tog ut Tru' med sadel, repgrimma och träns. Vi gick samma väg som vi red och när vi vek av från vägen och in i skogen så satt jag upp på Tru'. Även idag var hon riktigt duktig men också busigare. Det blev kanske 8 bocksprång under "ridturens" gång, plus en stegring. Men det var inte mer än två bockningar på en gång, vid varje tillfälle. Förutom bockningarna så gick allt super. Hon stannade och lyssnade bra även idag och var allmänt mysig.

Idag tog jag in alla hästarna, borstade igenom Tru', tog på sadel, repgrimma och träns och så stack jag ut och gick. Tru' gick hur lugnt och fint som helst med sadeln. Efter ca 5 min promenad märkte jag att sadeln glidit lite så jag rättade till det och spände sadelgjorden, då bockade hon två gånger innan hon slappnade av och gick lugnt igen. Vi gick ner till sjön där hon fick beta lite.

Idag fick Tru' följa med ut och beta medan jag satte upp en liten hage/ridplan på en av Maggans ängar. Sedan började jag arbeta lite lätt, lät henne springa lite och kände efter hur hon svarade på att stanna, flytta bakdelen och framdelen. Allt gick super även idag, och på gräset visade hon knappt någonting. Så jag provade att sitta upp även idag vilket också gick otroligt bra. Jag satt upp (med hjälp av en stol då jag inte använder mig av sadeln än), satt en liten stund, klappade henne, pratade med henne och satt av, satt upp på andra sidan and so on. Flera gånger upp och ner, bara för tränings skull. Efter en stund provade jag även att be henne ta ett steg bakåt, vilket gick prima även det. Sedan kom Maggan och Lasse förbi och då fick Tru' även prova på att gå lite med mig på. Maggan ledde henne kanske 5 - 6 steg framåt och så klappade jag henne, satt en liten stund till och sedan hoppade jag ner och så avslutade vi dagens träningspass. Idag jobbade vi i kanske 15-20 minuter. Men som sagt, vi tar det väldigt lugnt och träningspassen handlar mest om att stå stilla och få positiva upplevelser av läskiga saker.  Som att en människa sitter upp. Men hon är helt kolugn, och det kommer antagligen gå hur bra som helst att rida in denna underbara dam.

Trosan blev friskförklarad igår, såret har läkt ihop jättefint och hon visar ingen hälta eller smärta i hovarna. Superskönt! Hon släpptes ihop med de andra hästarna igår och hon blev överlycklig! De hade tydligen sprungit och sprungit och hoppat och stojjat på av glädje. När jag var ner och hälsade på dem igår så stod Tru' och Dottla och kliade på varandra. Min häst som nästan aldrig kliar på någon annan häst? Haha. Sedan gick Tru' över till att klias med Sia och jag kunde mysa in min förkylningsnäsa i Dottlas päls och dra in hennes underbara hästlukt.

Tru´ har fått fång. Jag var dum nog att tro att hon skulle klara av att släppas på bete men det var hon inte. Nu går hon i hästhagen som kallas fortet. Det är en liten hage med rejält staket runt om och där det inte växer lika bra gräs. Förhoppningsvis går smärtan över inom någon vecka men vi får se hur det går. Ännu mera vila och lugn för hennes del. Suck, jag ser inridningen längre och längre bort! :( Jag håller i alla fall tummarna för denna lilla dam! Hoppas hon blir bra snart!

Hon fick en dusch i dag. Välbehövligt! Så nu går stackaren i alla fall ren och fin i sjukhagen...

Jag tog ner Tru´ till rundkorallen i fredags och lät henne springa av sig lite för att se om hon fortfarande var halt. Ingen hälta syntes till men väldigt många bocksprång och glädjeskutt blev det! Efter en liten stund satte jag på henne en tömkörningsgjord och tömkörde henne lite inne på ridplanen. Hon var väldigt duktig och lyssnade hyfsat bra. Hon blev inte svettig av träningen heller så det var skönt att veta att hennes kondition inte är alldeles åt skogen.

Lilla damen Tru´ med stort T har gjort det igen. Hon hängde sig över trästaketet, inne i uteboxen, med frambenen och tryckte ifrån med bakbenen så att hon hoppade/släpade sig över och sprang in i höboxen i stallet. Yay. Jag och Åsa fick dra fram spik och grova brädor som vi fick spika upp. Som tur var så förstörde Tru´ ingenting så vi behövde inte laga något! Det var i alla fall bra. Något annat som inte var bra är att hon fick ett ganska långt skrapsår men det ser fint ut så antagligen är det lugnt det också.

Lilla fina Tru´ verkar äntligen vara lite på bättringsvägen. Häromdagen kontaktade Maggan djurkommunikatören Mona, som hon använder sig av vid problem med hästar. Mona konstaterade att Tru´ gjort sig illa när hon hoppat, vilket inte är så konstigt med tanke på hennes fina rymningar. Dessutom berättade  Mona att Tru´ har lite fångvarning, inte heller konstigt med den magen, och att Tru´ gärna vill ha höet högt upp så att hon kan hålla utkik och slipper böja sig ner för att äta. Tru´ får nu också hompatmedicin för att bli bättre.

Jag och Maggan har satt upp konstruktioner både i hagen och i boxen så att Tru´ kan ha hönät hängandes en bit upp i luften och hon har börjat få medicinen också. På bara några få dagar har Tru` blivit piggare och hon verkar mycket gladare och samtidigt lugnare i hagen! Hon är alltså på bättringsvägen! Dock har inte hältan gett med sig något alls än men  som sagt, hennes humör är mycket bättre. Hon har verkat lite dyster under hela tiden hon bott här, jag har inte kunnat sätta fingret på vad det varit men känt av att allt inte varit riktigt hundra med henne, men äntligen börjar hon lysa upp lite mera! Vilket är ett stort plus just nu.


Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om Mona och djurkommunikationen men fungerar det så fungerar det och då är jag nöjd! Jag har aldrig träffat Mona och jag är varken för eller emot, jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska tänka/tycka/tro om sånt här än. Men som sagt, fungerar det så är jag nöjd!



Puss och hej, leverpastej! :)

Tru´ är fortfarande halt, tråkigt nog mer halt än sist. Nu syns det ganska tydligt i skritten och jättetydligt i traven. Det blir alltså ingen träning alls för oss på ett tag fram över.

:(

Jag tog ner Tru´ och Askur till ridplan för att de skulle få springa av sig lite. Jag smackade på dem lite och använde pisken för att få dem att trava runt ridbanan. Det gick riktigt bra, Askur var som vanligt jätteduktig och förstod precis vad han skulle göra. Han förstod när han skulle börja skritta eller trava, när han skulle sakta ner, när han skulle vända och när han skulle stanna. Han är superbra att träna unghästar med! Tyvärr började Tru´ att halta lite efter en stund. IDet syntes ingenting i skritten utan bara i traven, det var precis så att jag märkte det. Förmodligen är det bara någon liten sträckning eller så, jag hittade i varje fall inga svullnader längs benen och hon visade inga tecken på smärta vid tryck heller. Det får bli lite vila för hennes del, vilket är synd med tanke på hennes mage som behöver arbetas bort. Men men, ibland blir det så här. Jag får vänta och se och hoppas på att det blir bra snart! Hon blev i alla fall svettig av passet och det är ju ett steg närmare en mindre mage!

Puss och hej, leverpastej!

Idag blev det ännu en tömkörningstur för min och Trus del. Jag tömkörde henne runt Kristofferssonrundan medan Pauo och Elin skrittade runt på Askur. Från början var Tru´ mycket seg! Men när vi svängde in på den mindre vägen blev hon piggare. När jag bad hennne trava tyckte hon att jag var jobbig så hon kickade bakut några gånger. Absolut inte mot mig men hon visade tydligt att hon tyckte att jag var jobbig som tvingade henne att springa! Men det är precis vad hon behöver! Hehe.

Puss och hej, leverpastej!

Jag tömkörde alltså Tru´ idag, för första gången. För att vänja henne vid tygeltag men utan att använda mig direkt av bettet så får Tru´ ha på sig repgrimman under tränset och sedan kopplar jag ihop tömmarna med repgrimman genom bettringarna. På så sätt får hon mildare tygeltag och får mer tid till att vänja sig med bettet. Dessutom använde jag mig av repen med kedjor på, idag igen. Jag hängde på dem så att de inte var i vägen men så att de skramlade och kunde studsa lite mot henne när hon gick, precis som ett par stigbyglar som hänger och dinglar. Det första jag gjorde var att försöka lära henne att gå framåt och att stanna med hjälp av min röst och med hjälp av tömmarna. När det fungerade ganska bra började jag försöka mig på att svänga lite med henne vilket Tru´ tyckte var betydligt jobbigare och besvärligare att förstå  än framåt och stopp. Men mot slutet gick även det hyfsat! Jag provade att trava henne lite vilket hon tyckte var roligt men hon störde sig ganska mycket på mig, tömmarna och skramlet så hon bockade lite av och till under travgångerna.

Eftersom tömkörningen fungerade så pass bra tror jag att jag tänker köra med det några gånger framåt. Jag hoppas kunna förbättra hennes kondition med hjälp av tömkörandet och att hon dessutom ska börja lyssna riktigt bra på röstkommandon så att det blir lätt för mig att göra mig förstådd även från ryggen på henne.

(Angie fotade oss så ev. kommer bilder från tömkörningen senare! Dock vet jag inte om de ens går att visa då både jag och Tru´ hade reflexer på oss.)

Puss och hej, leverpastej!

Nu ikväll fick Tru´ följa med mig och Askur ut på en ridtur som handhäst. Hon såg ut som en julgran då hon hade på sig träns, repgrimma, sadel, halsreflex, ländreflex och benreflexer! Väldigt vacker var hon allt. Jag red på Askur, barbacka, och vi fick släpa runt Tru´ runt kristofferssonrundan. Askur var superpigg medan Tru´ var ganska seg, vilket var lite tråkigt! Men med tanke på att det är andra gången som hon får följa med mig och Askur ut som handhäst så är jag jättenöjd!

Puss och hej, leverpastej!

(Naturen och en del av Tru´)

Tru´ fick hänga med ut som handhäst idag med sadel, träns och en massa reflexer på! Hon var något seg men för att vara första gången för oss så gick det bra. Askur traskade på framåt och höll sig för det mesta i sin egna lilla värld.

Puss och hej, leverpastej!

Tips:

• All träning bör ske i hästens takt, så stressa inte.
• Använd dig av mycket markarbete för att lägga en bra grund till ridningen.
• Använd dig av utrustning som inte är ömtålig! Allt kan gå sönder, speciellt med unghästar.
• Om du inte mår bra, träna inte! Hästen läser av dig och känner av din energi.
• Upprepa alla monument i träningen flera gånger för att verkligen låta hästen lära sig, men använd fantasin så att det inte blir enformigt. Think outside the box, så att säga.
• Om någon  del går dåligt, prova något annat för stunden.
• Avsluta medan träningspasset fortfarande är positivt!
• Kör korta pass från början. Läs av hästen!
• Rid ut med hästen som handhäst, hästar lär sig av varandra.
• Vänj hästen vid träns under träningspassen istället för att den får ha tränset en timme i hagen. Träns = arbete.
• Vid sadelvänjning, lek med sadeln! Gör den ofarlig och gör den rolig.
• Låt sadelgjorden sitta löst när du sätter på sadeln, gå ett varv och spänn den sedan.
• Miljöträna hästen från backen för att få en orädd häst när du sitter i sadeln.

Puss och hej, leverpastej!

Eftersom Tru är en sådan lugn individ så bestämde jag mig för att prova ta med en sadel i träningen. Det gick ruskigt bra! Jag arbetade henne utifrån NH och körde igenom lite flyttningar och sådant innan jag provade att leka lite med sadeln. Med leka menar jag att jag drar den över hela hennes kropp, duttar lite med den överallt, slänger den över henne, gör ljud med den osv. allt för att hon ska känna sig trygg med den. Hon stod stilla under hela tiden och var totalt orädd! Så efter några minuters lekande satte jag på sadeln och det var heller inga problem. Jag körde igenom samma saker som i början och hon visade inga tecken på rädsla eller så. Eftersom det gick så bra med sadeln så hängde jag på rep med kedjor i slutet så att det lät konstigt när hon gick och ibland kunde de komma åt hennes ben, inga problem där heller! Helt kolugn var hon, det känns bra!

När jag tagit av kedjorna så lät jag henne springa lös lite i padocken. Hon bockade och sparkade lite då, men bara av irritation mot mig (jag ville att hon skulle springa men det ville inte hon!) och glädje över att faktiskt få busa lite! Hur det där går ihop, det vet jag inte, men det var så det var.


(Tru´ med sadeln på!)

Japp, sadeln är liten och Tru´s mage är rund! Vilket jag konstaterade idag. Jag tror att Tru´ måste banta lite.

Sadeln jag använder är en slit och släng sadel, alltså det spelar ingen roll om den går sönder eller inte! En perfekt rida-in-hästar sadel. Den här sadeln sitter inte bra men det är enbart nu i början jag använder den. När jag börjar rida henne får hon en riktig sadel!

Puss och hej, leverpastej!

Angie kom hit och fixade hovarna åt Tru´ idag. När hon var klar så tog jag ut Tru´ på gången och borstade igenom henne, satte på ett träns, tog på repgrimman och vandrade ner till ridplanen. Eftersom det var första gången hon fick ha ett bett i munnen så tuggade hon mycket på det! Men hon lyssnade riktigt bra på mig, trots det konstiga i munnen. Hon flyttade sig något segt från början men efter en liten stund förstod hon riktigt bra vad det var jag menade. Jag körde igenom allt basic som att rygga för tryck på nosryggen, rygga för linan, flytt för tryck (både fram och bakdel!), flytt för rep (både fram och bakdel!) och så körde jag lite NH-longering i skritt och trav med halter lite då och då. Hon lyssnade superfint mot slutet och jag känner att det nog kommer att gå ganska snabbt att få upp mig och en sadel på henne.

Min plan för Tru´ den här lovveckan är att köra mycket NH-arbete och börja lite tömkörning för att hon ska börja lära sig rösthjälperna som smackningar och ptrrrrroljudet. Jag tänker också blanda in sadeln i NH-arbetet och förhoppningsvis kommer Tru´ få ha på sig träns en liten stund dagligen så att hon verkligen vänjer sig vid bettet. Om allt fungerar bra så kanske jag provar att sitta upp under påsklovet! Men självklart ska allt arbete gå i Tru´s takt, och är hon inte redo för en ryttare då så gör det ingenting! Planer är till för att bräckas, eller hur är det man säger?

För några veckor sedan anlände Tru´ och Sia. Första gången jag tog in Tru´ försökte hon "springa över mig" när vi kom in till boxen. Hon ville inte alls göra som jag sa, och gå in i boxen. Nu, några veckor senare, står hon lugnt kvar i boxen när jag tar ut Askur, hon väntar tills jag kommer tillbaka, väntar på att få på sig grimman men glömmer ibland bort sig och försöker gå ut när jag öppnar boxdörren. Men så fort jag höjer händerna backar hon och väntar. Det känns otroligt skönt att hon lär sig så snabbt vad det är som gäller här trots att jag intee alls hanterar henne särskillt mycket alls. Hon blir ledd till och från hagen/boxen, ungefär! Jag tror att vi två kommer att komma mycket bra överrens och jag hoppas kunna börja arbeta lite med henne imorgon!



puss och hej, leverpastej!

Jag var på väg in från stallet när min blick svepte upp över rundbalen och min lilla hästflock. Jag fick en härlig varm känsla i magen då jag såg att Tru´ låg och vilade i solen. Jag gick genast in och hämtade mobilen så att jag kunde knäppa lite kort. Efter en mycket liten stund började jag  filma istället och bestämde mig för att gå in i hagen. Jag blev så himla glad och förvånad när Tru´ lät mig komma hela vägen fram utan att resa sig. Efter 5 dagar här och hon litar så pass mycket på mig redan!? Tyvärr blev Idun nyfiken på mig och kom för nära, enligt Tru´, så hon reser sig occh jagar bort Idun i slutet av filmen. Och Sia ser jättesur ut men hon var bara nyfiken och kom fram för att nosa på mig, men självklart stängde jag av kameran när Sia ser "hotfull" ut! Jag kan tillägga att jag känner mig helt trygg i hästarnas närvaro.